Så görs bubbel!

Så görs bubbel

Tankjäsning Vinet jäser en första och enda gång. Därefter sprutas kolsyra in i vinet. Världens allra enklaste och billigaste bubbel görs på detta sätt. Tankjäsning (Charmatmetoden) Efter 1:a jäsning görs en varsam cuvée för att sedan genomföra en andra jäsning i en sluten trycktank. Den andra jäsningen bildar vinets kolsyra och ytterligare drygt en procent i alkohol. Denna tillverkningsmetod kallas Charmatmetoden och används bland annat för de så populära italienska proseccovinerna. Champagnemetoden (klassiska metoden) Första jäsning: Druvmusten jäser som ett vanligt vin. Andra jäsning: Torrt, vitt vin blandas med socker, jäst och en klarningsprodukt i flaskor. Flaskorna tillsluts med kapsyl och förvaras mörkt och svalt medan sockret omvandlas till koldioxid och alkohol. Processen tar cirka 4–8 veckor. Men flaskorna lagras …

Vad kostar ett bra vin?

Ett vin som kostar 50 kronor, ger cirka 5 kronor till vinproducenten, resten är omkostnader. Här är det en industriprodukt där kvantitet går före kvalitet. Skörd med maskin – inget hantverk. Ett vin som kostar 80 kronor ger cirka 20 kronor till vinproducenten. För ett så lågt pris måste vinet vara effektivt producerat för att hålla kvalitet. Pengarna räcker inte till något hantverksarbete. Det här vinet kan kosta cirka 300-400 kronor på krogen beroende på vilket påslag de gör. Påslagen på restaurangen kan vara allt från 200% till 500%. Ett vin som kostar 100 kronor, ger cirka 30 kronor till vinproducenten. Ungefär här får producenten tillräckligt mycket för att kunna bry sig om kvaliteten också. Här börjar också hantverket komma …

Vad är Terroir?

Samma druva kan ha helt olika egenskaper i olika delar av världen. Ja den kan till och med skilja sig väsentligt åt med bara några meters skillnad. Anledningen stavas terroir. Ett franskt uttryck som kommer från ordet terre, ”land”. Med terroir menas att faktorer som geografi, geologi och klimat påverkar druvans karaktär. Områden med speciellt lämplig jordmån och klimat för produktion av vitt vin är exempelvis Mosel i Tyskland och Alcasse i Frankrike. Så här beskrivs terroiren för ett vin i Mosel: Som namnet Kallstein påkallar, är jorden rik på kalksten (tyska = Kalkstein), till följd av gamla havssediment med skelettfragment av marina organismer. Denna typ av jord är relativt tunn och porös och uppmuntrar vinrankorna att rota djupt, vilket …

Låt inte färgen lura dig

rosé

Rosé är likt ett synnerligen lätt rödvin med hög syra och tydlig bärsmak. Men det påminner också om ett vitt vin. Med förbundna ögon kan det faktiskt vara svårt att med smaken avgöra skillnaden mellan rosé och vitt vin. I dess mer godislika stil, bland annat representerad av white zinfandel, är det ett ganska uselt matvin. Men i dess stramare gestalt passar det till snudd på allt, inte minst vegetariskt. Det första att slå fast är att färgen inte har någon betydelse för smaken. Det är en av många felaktiga uppfattningar om rosé. Här följer några till: Rött vin blandas med vitt? Nej, med ett undantag – champagne. I de flesta vinländer och vindistrikt är detta förbjudet – ett rosévin tillverkas oftast …

Naturliga viner

Naturliga viner

Åsikterna kring naturviner och biodynamiska viner går vitt isär och är ofta sanslöst polariserade. Dock tycker många som jag, att vinerna blir bra. Men som sagt, åsikterna går isär. Flera är de vinexperter jag hört fräsa om ”defekta viner” när naturviner kommer på tal. Föraktfulla fnysningar drabbar också de biodynamiska vinerna, men i detta fall gäller det inte smaken utan hur de produceras. Framför allt gisslas inslagen av astrologi och homeopati. Det är också lätt att göra sig rolig över kohorn som grävs ner i marken för att dynamisera grödorna. Men då går man bort sig, menar jag. The evidence is on the plate. Eller i det här fallet, svaret finns i glaset. Är det gott så är det gott! …

Tanniner – behövs de?

Tanniner = bitterhet. Tanniner är vinets själ och ryggrad. Utan tanniner – ingen karaktär. Det växtbaserade tanninet är en typ av polyfenol som finns i de flesta växter för att göra dem illasmakande. Garvsyra är en speciellt sur blandning med tanniner som används för att garva läder.  Men vad gör tanninerna med vinet? Jo, de gör vinet mer hållbart. Tanninerna i ett vin kommer från skalet, kärnorna och stjälken samt från ekfatet vinet lagras i.  Ju tjockare skal på den blå druvan desto mer tannin i vinet. Den som tuggat på en druvkärna vet hur bitter den är. Tannin! Olika typer av ekfat ger olika tanninkaraktärer. Blå druvor har mest tanniner och druvsorter som malbec, cabernet sauvignon, nebbiolo eller tannat har mycket tanniner. Pinot Noir och Gamay …

Vin till påskens ägg

vin och ägg

Ägg är knepigt med vin. Och anledningen stavas svavel. Vitt vin med lite sötma kan fungera men rött vin är nästan alltid hopplöst fel. Men ge inte upp. Prova att kombinera äggen med citron, lime eller vinäger, stekt svamp eller brynt lök. Lägg till mörka oliver och stekt röd paprika så ska det nog bli gott ska du se. Prova gärna med en torr sherry, särskilt om du har med stekt svamp! En halvtorr riesling eller pinot gris kan också sitta fint. Lycka till! Dela vidare:

Kork är korkat – skruvat är bäst!

kork

Vilken kork är bäst? Kork eller skruvkork? Rent krasst vetenskapligt så är det utan tvekan skruvkorken. Men varför dominerar den då inte? Varför är den korkade korken fortfarande i majoritet och nämns med vördnad av den konservativa vin-noblessen? Svaret är tradition. Som det en gång varit skall det för alltid förbli. Och den stagnerande kraften är stark. Så vem vet, kanske vi aldrig får ett genombrott för skruvkorken, trots att den är bäst!
Den traditionella korken har en del problem nämligen. De två vanligaste defekterna (TCA och förtidig oxidation) som drabbar vin är båda kopplade till korken. TCA är ämnet som är skyldigt till det som kallas korkdefekt, och ungefär 5% av alla viner som kommer i kontakt med naturkork blir …

Vädret – vinets bödel

Vin görs inte i laboratorium. Nej, vädrets makter spelar sitt spel när vinet ska bli till. Ibland med förödande resultat. Som i Bourgogne. 2013 och 2014 förstördes 90% av skörden i flera vingårdar i Beaune av hagelstormar. Frost är också en naturlig fiende som kan förstöra den allra mest ambitiösa vinmakares planer. I Bourgogne blev 2016 ett av de värsta åren på många år och skörden decimerades kraftigt. Ett hårt slag för vilken vingård som helst men ett öde som ändå inte bara är av ondo. Mindre kvantitet betydde i detta fall också bättre kvalitet. Men det kostar på. Beroende av förlorande skördar är volymerna för bourgogne 2016 synnerligen låga och priserna stiger ytterligare för de mest efterfrågade vinerna. Dela …

Varför ska man välja ekologiska viner?

Jag ser tre bra skäl till att välja ekologiska viner. 1. Det kräver mer arbete att sköta en ekologisk vingård. Fler handgrepp. Och så görs det med mer kärlek. Allt det ger högre kvalitet. 2. Gifter är dåligt. Vill du inte dricka skiten ska den väl inte heller sprutas på druvorna? En  ekologisk vingård är mer levande och friskare än en som inte är ekologisk. 3. Att ett vin är ekologiskt eller biodynamiskt är den bästa varudeklarationen du kan få för ett vin. Helt enkelt för att det inte finns någon varudeklaration. Man får inte ange vad vinet innehåller. Så vill du veta vad du köper – köp ekologiskt. Dela vidare:

Underskattade mjuka och bäriga röda viner

Få viner är så underskattade som de lätta rödvinerna. Inte så många uppskattar dem – fler skyggar för dem och trånar hellre efter kraftigare och storfruktigare rödtjut. Synd på så rara ärtor eftersom de nättare vinerna passar så bra till vardagsmaten och inte minst den vegetariska. Merparten av alla rödviner passar till entrecôte med bearnaisesås eller lammstek med potatisgratäng. Så länge man äter den typen av mat är det alltså inga problem att matcha mat och vin. Nej, problemen hopas när vi äter lättare rätter som pasta carbonara, sparris-risotto eller korvgryta. För till vardagsmaten passar sällan rödtjutet vi föredrar helst. Här tarvas lättare och friskare röda toner. Grundregeln för all mat- och vinkombination är att ingen tar över den andra. Alltså, …

Brut eller Dulce – hur mycket socker är det i vinet?

Brut betyder torrt. Mousserande vin kan vara torrt (brut) eller sött (dulce) – och allt däremellan. Om bubblet ska vara torrt, brut, tillsätts max 15 gr socker/liter, om den ska vara halvtorr, secco, tillsätts mellan 17-35 gr socker och ska den vara söt, dulce tillsätts minst 50 gram socker/liter. Detta gäller för mousserande viner: Extra Brut: Under 6 g socker per liter Brut: Under 12 g socker per liter Extra Dry: Mellan 12 och 17 g socker per liter Sec: 17 till 32 g socker per liter Demi-Sec: 32 till 50 g socker per liter Doux: 50 g socker per liter.  Socker finns i vindruvor. I vintillverkningen jäser druvorna och omvandlas till alkohol. Allt socker blir inte till alkohol, utan …

Svårmärkt veganvin

Veganer undviker alla slags födoämnen som kommer djurriket men det finns ett område som ställer till problem, vin. I vinproduktion kan animaliska produkter förekomma vid klarning av vinet. Förr användes oxblod till klarningen men det är numera förbjudet. Däremot är fisklim och livsmedelsgelatin några av de tillåtna tillsatserna. Dock, den vanligaste metoden för att klara ett vin är med filtrering och dessa viner är säkra veganviner. Under jäsningen av vinet bildas proteiner, vilka gör vinet grumligt och det får slöjor. Klarningen gör att det inte blir några slöjor i vinet, slöjorna beror på proteiner från jäsningen och klarningen drar ner dessa till botten där de enkelt avlägsnas. Systembolaget utreder som bäst hur de ska tackla frågan med märkning av veganviner. …

All världens bubbel

De flesta av världens vinproducerande länder producerar bubbel i större eller mindre omfattning. Ryssarna är sedan länge stora konsumenter av sin inhemska variant, Ungern producerar en hel del liksom kanske mer förvånande även öl-nationen Storbritannien.  Även om de bästa producenterna världen runt använder samma metod, methode traditionelle, så varierar likafullt produkterna, gudskelov kanske vi ska säga, för variation, precis om bubbel, förnöjer. Förhållandena i Australien har väldigt lite att göra med de i Champagne och de typiska spanska cava-druvorna återfinns just bara i Spanien. Klimat, jordmån och vinarbetet skiljer sig inte bara mellan världsdelarna utan även mellan vingårdar på hörbart korksmällsavstånd. Visst är det spännande! Hur vet man då vad som är vad? Hur kan man skilja mellan billigt krafs …

Prisets betydelse för vinets smak och kvalitet

Hur skiljer sig ett vin för 69 kr mot ett vin för 129 kr? Det är inte säkert att det dyrare är godare. Vad vi uppfattar som gott eller inte är helt upp till var och en av oss. Dricker du billiga viner och tycker de är goda så har du alldeles rätt i det. Men utöver det, så finns en hel del som skiljer vinerna åt. Billigare viner är gjorda speciellt för att smaka gott, på ett omedelbart och lätt insmickrande sätt. Givetvis för att locka många köpare. Socker är ett flitigt använt medel i denna strävan. Och det är inga små mängder det handlar om. Alla viner innehåller naturligt en viss mängd socker eftersom jästen under jäsningen aldrig …

Om druvor och vinproduktion

Olika sorters druvor har olika egenskaper och ger därför olika smaker på vinerna. Om klimatet är för kallt får druvorna svårt att mogna och får för låg sockerhalt. Om klimatet är för varmt sjunker syrahalten och vinet blir ”syltigare” och en del smaker går förlorade. Normalt tar det cirka hundra dagar från blomningen på våren till skörden på hösten. Skördas druvorna för tidigt kan vinet få en syrlig och omogen smak, skördas druvorna för sent försvinner en del av vinets syra och spänst. Druvorna skördas antingen för hand eller med maskin och forslas från fälten i tippvagnar. På väg in till vinkällaren vägs druvorna, samtidigt som man plockar upp några druvor ur lasten för att kontrollera mognad och syrahalt. Det …

Så väljer du rätt vin till ostbrickan

rätt vin till ostbrickan

1. Brie och andra vitmögelostar är svåra till vin. Men prova sherry eller torr cider – det är inga dåliga kombos. 2. Vällagrade hårdostar är vinvänliga däremot. Allt utom de friskaste vita vinerna går bra till. 3. Getost. Här passar friska vita viner bra och kanske framför allt Sauvignon Blanc. 4. Blåmögelost. Kraftfulla röda viner eller ädelsöta viner. Prova också madeira eller port. Dela vidare:

Så blir cava till

Ur Peter Streijfferts bok Cava – Spaniens Stjärna. Ett mousserande vin får sina bubblor av att ett vanligt vin fått en andra jäsning på flaska, vilket stänger in kolsyran och gör vinet mousserande. Cava framställs genom ”Método Tradicional”, vilken är densamma som champagnemetoden, en benämning som numera endast får användas för viner från Champagne. Man skiljer på tre huvudmetoder att göra ett vin mousserande. I samtliga fall börjar man med att framställa ett stilla vin, där kolsyran förgasats under jäsningen. Det enklaste och billigaste sättet att få bubblor i ett vin är att helt resolut spruta in kolsyra i det. Detta kallas läskedrycksmetoden och ger ett mousserande vin av i bästa fall skiftande karaktär. Som regel är bubblorna stora, läskedrycksaktiga och …

Vilket vin passar till vilken vego-mat?

Vilket vin passar till vilken vego-mat?

Du har den vegetariska maten. Men vilket vin ska du välja? Här kommer en kort guide som kan underlätta ditt beslut. Indiskt – halvtorr riesling, pinot gris eller gewurstraminer Mexikanskt – zinfandel Thai – halvtorr riesling, pinot gris eller gewurstraminer Mustiga grytor och gratänger – Côtes du Rhône Husmanskost – mjuka & bäriga röda viner, beaujolais t ex Krämiga pastarätter (gräddbaserade) – fyllig, ekfatslagrad chardonnay eller chenin blanc t ex Rostade rotfrukter och nötter – Côtes du Rhône eller Rioja t ex Friterat – Gruner Veltliner eller torrt mousserande, rosé-bubbel t ex Raw sallader – Gruner Veltliner eller torrt mousserande, rosé-bubbel t ex Dela vidare:

Rätt glas till vinet – så mycket påverkas smaken av ditt glasval

Allt vi dricker smakar och doftar olika i olika glas. Såväl form som storlek påverkar. Vita viner trivs bäst i mindre glas och röda i större. Men det det finns undantag. Kraftfulla vita och lätta röda trivs i liknande glas, men är de små eller stora? Gemensamt för alla bra glas är att kupan ska vara äggformad. Alla kantigheter är av ondo – prova själv så får du se! Jämför samma vin i två olika glas; ett kantigt och ett ägg-format. Dela vidare:

Bjud in till vinduell

Ett alternativ är att dricka samma vin men ur två olika glas. Inte riktigt lika utslagsgivande men lärorikt likafullt. Vin smakar olika i olika glas – testa och du kommer att häpna. Förslag på dueller: 1. Pinot Noir vs Beaujolais till vegetarisk lasagne. 2. Bubbel-rosé vs rosé till sallad med brynt halloumiost och rostade pumpakärnor. 3. Cote du Rhone vs Ripasso till veg-korv och pasta med broccoli. Dela vidare:

Grönsaker och vin – hur ska du tänka?

Ju lättare rätt – desto mer lutar det åt vitt vin. Är rätten kraftigare kan det passa bättre med rött. Är du osäker? Ligger rätten mitt  emellan? Välj rosé-bubbel!  Lätta rätter sallader med friska smaker (citron, vitlök, chili, salladslök). Vintips (vita viner): gruner veltliner, chardonnay, albarino, pinot blanc Kraftiga rätter Stekt halloumi, rostade nötter, rostade rotsaker, ugnsstekt aubergine, brynt lök, bönor etc. Vintips (röda viner): beaujolais, pinot noir, lagrein Svårt: Råa grönsaker. Rå lök, rå tomat, rå grön paprika. Kronärtskocka. Grön paprika är svårare än röd till exempel. Lätt: Alla grönsaker blir vinvänligare av att tillagas. Rå lök hopplöst – brynt lök suveränt! Rå svamp knepigt – smörstekt svamp himmelskt! Dela vidare: