Tanniner – behövs de?

Tanniner = bitterhet. Tanniner är vinets själ och ryggrad. Utan tanniner – ingen karaktär. Det växtbaserade tanninet är en typ av polyfenol som finns i de flesta växter för att göra dem illasmakande. Garvsyra är en speciellt sur blandning med tanniner som används för att garva läder. 

Men vad gör tanninerna med vinet? Jo, de gör vinet mer hållbart. Tanninerna i ett vin kommer från skalet, kärnorna och stjälken samt från ekfatet vinet lagras i.  Ju tjockare skal på den blå druvan desto mer tannin i vinet. Den som tuggat på en druvkärna vet hur bitter den är. Tannin!

Olika typer av ekfat ger olika tanninkaraktärer. Blå druvor har mest tanniner och druvsorter som malbec, cabernet sauvignon, nebbiolo eller tannat har mycket tanniner. Pinot Noir och Gamay har mindre. I gommen verkar bra tanniner mjukt och varmt sammandragande. Omogna tanniner känns däremot snudd på aggressiva. Vid lång lagring av röda viner kan tannin-karaktären mildras och harmoniera med vinets övriga smaker.

Vita viner kan även ha tanniner som kommer från ekfatetslagringen. Även orange vin kan ha tanniner, men där kommer tanninerna från skaljäsningen. Den gröna druvan, med skal, har legat med i alkoholjäsningen precis som med rött vin. 

Forskning har visat att fenoler, alltså även tanniner, förebygger förkalkning i artärerna. De kan alltså förebygga hjärtinfarkt.

Dela vidare: